Varför firar vi fettisdagen & varför äter vi semlor?

Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ?vita tisdag?, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret.

Det var det viktigt att besökande blev bjudna på någonting att äta eller dricka under fastlagen, annars bringades olycka över gården.
 
Fettisdagsbullen
Att äta hetvägg eller fettisdagsbulle hörde till frossandet under fastlagen. Hetvägg, ursprungligen kumminbeströdda vetebullar, troligen i kors- eller kilform, var ett ålderdomligt festbröd som var en del av den ?vita? fastematen bestående av mjöl- och mjölkmat. Hetvägg kom till Sverige från Tyskland och ordet hetvägg kommer från tyskans ?heisse wecken? som betyder varma kilar.
 
Idag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor (från latinets simila bulle av vetemjöl).

En känd fettisdagsbulleätare är privatdetektiven Ture Sventon i Åke Holmbergs ungdomsböcker från 1940- och 1950-talen. Sventon intar ?temlorna? torra till kaffet året runt.